Visar inlägg med etikett Ödmjukhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ödmjukhet. Visa alla inlägg

torsdag 30 september 2010

Det är inte hur man har det, utan hur man tar det

Det är inte hur man har det, utan hur man tar det som är det avgörande.

En sliten mening men en bra sann mening. Men kan även vara svårt att leva efter. Det är inte så lätt att alltid ta en motgång med "gott" mod. Jag tycker dock att det ligger mycket i den meningen. Hur hanterar jag, med och motgångar?
Ofta tänker jag, det kunde varit värre. Och till sist har jag övertygat mig själv, om att det faktiskt kunde ha varit värre. Jag tycker även att det underlättar att ha ett mål och jag tänker, sikta på det och du ska se att livet blir "enklare". Le ofta, så ofta det går ...

Jag tror även att det är svårt att se helheten i varför vissa saker sker ... men jag säger som Paulo Coelho skriver, lyssna till världssjälen, och när du verkligen vill något verkar hela universum för att du ska få det =)

Smile, fake it, till you make it!




"En natt hade jag en dröm. Jag drömde att jag
gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen
trädde bilder ur mitt liv fram. Jag såg på varje bild två
par fotspår i sanden; ett par var mina och det
andra paret var Guds.

När den sista bilden syntes såg jag tillbaka på
fotspåren. Jag upptäckte då att många gånger under mitt
liv fanns endast ett par fotspår. Jag såg också att detta var
under de mest ensamma och svåra stunderna i mitt liv.

Detta bekymrade mig mycket och jag frågade Gud
om detta. "Gud, du sade när jag en gång bestämde mig
för att följa dig, att du skulle gå med mig hela vägen.

Men jag ser att under de svåraste tiderna i mitt liv finns
det bara ett par fotspår... Jag förstår inte varför du
lämnade mig när jag behövde dig som mest."

Gud svarade: "Mitt kära barn. Jag älskar dig och
skulle aldrig lämna dig. Under tider av svårigheter
och prövningar när du bara kan se ett par fotspår,
bar jag dig.”



onsdag 29 september 2010

Ord kan vara avgörande ...

Att du är viktig här och nu
Att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som du

Så lite som kan ändra så mycket, så lite som kan betyda så mycket. Var det någon som missade sommarpratarna i måndags, SVT 1? Ett antal mer kända personer som delade sina erfarenheter med varandra och i det fann närhet. Alla med olika upplevelser men med samma delade "förlopp".

Vad krävdes, jo att man lyssnar på varandra, till varandra ...

Nå jag har en underbar lång historia som säger en del tänkvärt. Om nu inte mina egna ord skulle räcka.

En kvinna ringer till pastorn, fylld av förtvivlan och har bestämt sig för att ta sitt liv. Torgny Wiren, släpper allt och åker till henne. Väl där berättar tar han med henne till psyk, där berättar han [pastorn] en historia för henne som ingav en gnutta ro.

Den börjar såhär ... det skulle bli fest hemma på gården, man hade fixat och donat och lagat mat i flera veckor! Kvällen innan, bar man ner gräddskålen till källaren men man råkade lämna en springa öppen när han drog igen dörren. I skymningen kom en groda skuttandes i gräset, kände den angenäna doften och klev in i källaren, såg dock inte vad det var som doftade, gick närmre, klättrde upp över kanten och PLASK! Tippade över kanten, ner i grädden.

En stund njöt han och lapade i sig utav den goda grädden, svalkande och skönt. Tills sist tröttnade han och skulle ta sig upp men insåg att han blivit tung av all grädde och att kanten var längre upp, och om inte mirakel sker kommer grädden bli hans död.

Han trampade runt, runt ... timme efter timme, blev tyngre och tyngre. Gång på gång höll han på att sjunka och tills sist gick det inte mer.

-Nu går det inte längre, tänkte grodan.

Han släppte taget och till sin förvåning, så sjönk han inte! Han trampad upp på den gulvita ytan och vad som hände egentligen lyckades grodan inte lista ut [men det kan ju vi] hårt vispad grädde blir till smör!

Flickan kände ångest och smärta, höll krampaktigt tag om Torgny och sa, jag orkar inte mer.

-Ge inte upp, sa han stilla. Även om det känns så, så ska du se att varje simtag har betydelse. Om du bara vågar simma ett tag kommer din grädde bli till smör.

Tiden gick och efter ett tag, fick Torgny ett brev från kvinnan han åkt hem till och tackade honom för berättelsen om "grodan". Grädden hon simmat hade blivit till smör.

Vad vill jag säga? Jo att det lilla du själv tycker du gör för andra kan vara avgörande i någon annans liv [på gott och ont] men det bästa är att du kan inge hopp, som är bärande för någon annan ...

Så var snälla, ge din vän en kram idag!

Kram & fridens liljor!