Begär ...

Varför klingar ordet "begär" negativt? I min värld försöker jag tänka om, och tänka nytt och se det som en drivkraft.

Först [för mig] klingar ordet negativt, för oftast när jag upplever begär så är det inte direkt hälsosamt eller nyttigt, kanske inte ens helt etiskt rätt. Ja ni vet, choklad, en god öl o.s.v inte trånar jag efter ett gott äpple [i första hand] och då känns begär lite syndigt. Men numera ser jag det som en drivkraft och kombinerar det med livets sötma, för att knyta ihop säcken med ordet lagom.
Alltså lagom med det goda, får mig att associera till att låta vågskålen väga jämt, så att man inte övergår i frosseri :)

Alltså, känn ett begär ha det som en drivkraft, överväg med förnuftets hjälp så att konsekvenserna blir så bra som möjligt. Och nu, finns det säkert någon som känner sig träffad om mina diskussioner kring begär. Härligt om så vore, diskussioner, på rätt sätt är alltid utvecklande.

Och jo, det så sant. Jag ska börja spela piano!
Jag tror att man KAN lära gamla hundar att sitta, ingenting är omöjligt ...

Från Finlandsfärjan ...