Begär ...

Varför klingar ordet "begär" negativt? I min värld försöker jag tänka om, och tänka nytt och se det som en drivkraft.

Först [för mig] klingar ordet negativt, för oftast när jag upplever begär så är det inte direkt hälsosamt eller nyttigt, kanske inte ens helt etiskt rätt. Ja ni vet, choklad, en god öl o.s.v inte trånar jag efter ett gott äpple [i första hand] och då känns begär lite syndigt. Men numera ser jag det som en drivkraft och kombinerar det med livets sötma, för att knyta ihop säcken med ordet lagom.
Alltså lagom med det goda, får mig att associera till att låta vågskålen väga jämt, så att man inte övergår i frosseri :)

Alltså, känn ett begär ha det som en drivkraft, överväg med förnuftets hjälp så att konsekvenserna blir så bra som möjligt. Och nu, finns det säkert någon som känner sig träffad om mina diskussioner kring begär. Härligt om så vore, diskussioner, på rätt sätt är alltid utvecklande.

Och jo, det så sant. Jag ska börja spela piano!
Jag tror att man KAN lära gamla hundar att sitta, ingenting är omöjligt ...

Från Finlandsfärjan ...

Jag har bestämt mig ...

Mål & tydlighet!

OBS en stulen bild, må personen känna sig hedrad och ej bestört!

Ord, idag ska det handla om ord och dess påverkan. Änglar, mirakel, tilltro, tro, hopp, kärlek, glädje, möten, nära och bära, sann, ärlig, trofast, underbar, höst, regn, skratt, värme...

Mitt favoritord är lagom. Jag gillar det. Att vara lagom och att lagom är bäst. Observera nu att jag kursiverat ordet vara. För mig betyder det att det är skillnad i att vara och att göra . Vilket oxå kan förlikna en paradox såklart. Att vara lagom och nöjd men att prestera allt.

Jag tänker, gör det som är bäst för dig men gör ditt bästa! Men att man behöver inte vara bäst utan det räcker långt med lagom. Med andra ord, älska dig själv.

Bilden är en metafor för att växa ... växthus, ord kan få dig att växa!

Energi[tjuvar]

Vi är omgivna av energi, sådant som ger och sådant som tar. Jag vill vara en som ger energi. Vill hjälpa andra att hitta sin inspirationskälla, och jag tror gärna att jag är en sådan [oftast] sen finns det dom som tar ens energi och det är den energitjuven som man ska lära sig att hantera.

Och frågan jag ställer mig idag är, vem har makten om energin? Vem är huvudrollsinnehavare i just ditt [film] liv ?

I mitt liv [film] är det jag som styr, men livet är ett växelspel om man vill leva det tillsammans med andra. Periodvis kan man känna hur någon stjäl ens energi. All den glädje, kraft och styrka man alldeles nyss besatt, är bestulen och snopet står man själv kvar. Kraftlös, eller värsta fall förbannad.

Mönster och åter mönster. Vävda från barnsben, påklistrade av andra, upplockade på vägen och när man når insikt, raseras allt och vi bygger nytt. Nya färger och vi välkomnar nya mönster :)

Den längsta resan är inåt [Dag Hammarskjöld]

Öppna din dörr, och förändring vill ske!

Idag tänker jag paradoxer. Med det vill jag säga, att många av de ord, innehåll i de meningar vi använder oss av, blir varandras paradoxer. Att man handlar på ett sätt som är motsägelsefullt gentemot det man vill uppnå/har uppnått. Det blev inte klarare för dig, men i min hjärna är det solklart, så låt mig försöka förklara.

Att öppna en dörr, innebär att den ej går att stänga igen. Man gläntar, tittar ut, eller för den delen in och får en titt av något annat och det du sett, hört eller känt går numer ej att ”ta bort”. Utveckling står i ropet idag, att utveckla sin personliga identitet. Det är inte så lätt som det låter utan det krävs mod att våga vara sig själv, lyssna till sitt hjärta eller till sin magkänsla. Allas vår vägledning känns på olika ställen. Att våga hoppa, trots att man är rädd, är paradoxalt, att våga vara stark. Att våga lita på ovissheten, ger en säkerhet.

Jag tycker man ska vara stolt över sig själv när man vågar lyssna på sin inre röst. Ställer du dig själv frågan i tanken, är detta rätt? Vill jag detta? Eller hur ska jag göra? Vilket val ska jag ta, o.s.v så har du gläntat på din dörr och därmed har du även öppnat upp för nya möjligheter. Att våga gå på den tunna isen, att be om hjälp till att nysta upp det som är tilltrasslat, det är att utveckla sig själv.

”När träden avlövas ser man längre från vårt kök” Tomas Sjödin (1996)

Hopp

Förälskad i sin vardag ...

... och livet som går i cirklar. Man får vad man förtjänar? Drar man till sig "saker & ting"?

Mycket filosoferande i min lilla hjärna, och jag älskar att tänka, klura och grunna. Men när jag flyttade från huset, till min lägenhet var kvinnan som bodde här, syster till min fars fru. Till saken hör att jag inte har träffat min far på sisådär 20 år. Anledningen till att jag ens fick lägenheten var att hon som jobbade på bostadsbolaget, kände igen min adress på ansökan och hon var i sin tur svägerska till grannen nästgårds [vid huset] märkligt.

Jag har haft tre magra år. Linneas död, Sebastians diabetes och en skilsmässa. Och jag tänker, vad här näst? Efter Linnea har jag lärt mig mycket, och mycket har jag kvar att lära mig såklart. Likaså med skilsmässan, jag tror och hoppas på att jag vidgat min förståelse för andra samt lagt till med en hel massa ödmjukhet gentemot livet och dess öde.

Livet har vänt sitt ansikte mot mig, och det värmer min själ. Jag tar för mig vad livet har att erbjuda och med små steg lyckas jag att hantera min själ med bomull. Jag är värd att älskas, och att älska. Men för att nå sin själs lycka måste man först dö en smula [det är vad jag tror]

Jag går på min framtids stig och vart den för mig, det är det ingen som vet ;) Däremot, på livets snurra så läste jag på Fristad Folkhögskola. Och gissa ni, vart jag ska jobba nu i höst. Precis, som kurator på Fristad Folkhögskola.

Man ska fundera på vad och hur man påverkar andra, men ta inte dig själv på allra störstaste allvar ;)

Dagens tips, lev nu!

Kram och fridens liljor.

Den sista dagen ..