Awesome!

Dagens sanning är den, att jag har dom allra bästa vännerna man kan ha. Och jag har även fått två nya småsystrar under veckan som gått, det är väldigt fint.

Och vad skulle jag vara utan mina vänner? Är ensam stark? Jag säger nej på det. Jag är halv utan vetskapen om att de finns där, när som helst jag kallar. Eller när de kallar på mig, då finns jag.

Men livet tar sina egna vägar och ibland kommer man ifrån varandra, men med riktig vänskap finner man varandra igen. Och då vet man att det är kärlek. Jag har gjort mina blunders i livet. Men hittat det lilla ordet förlåt, och trots att man öppnat dörren och inget längre är sig likt så finns dom där som man behöver. Andra har varit till för "att träna på". För det är ju inte så att man hittar tillbaka av sig självt, utan hemligheten är vilja. För att man saknar varandra, behöver varandra. Inte för att man "måste" ...

Jag fick frågan en gång om jag lever för andra. Tro mig när jag säger det, jag funderar mycket på olika påståenden som sägs om mig och till mig. Och därefter bildar jag min egen uppfattning, och ja jag kan nog tyckas leva för andra. Men mitt liv består av växelvis påverkan. Vem som lever för vem och när. Alltså, nog lever jag för att andra ska ha det bra, vilket i sin tur gör så att jag mår bra.

Ge och du ska få.

Fridens liljor. Idag är det en dag i andlighetens tecken. Att vara själsligt naken inför, ja vem vet? Den som lever lär få se. När man öppnat dörren är inget sig längre likt. Men tro på, att allt ordnar sig! Hur det än är ... det blir bra, livet för oss dit vi ska, livets pussel.