Blir det alltid som man tänkt sig?

Du vet väl om att du är värdefull, att du är är viktig här och nu.
Att du älskad för din egen skull för ingen annan är som du?

När livet gör som det vill är det jobbigt att inte få vara med att styra. När kontrollen inte längre är min. Och blir det verkligen alltid som man tänkt sig? Men vad gör man under tiden, tills man vet?

Min strategi är att samla fakta. Sortera och till sist kan jag göra något åt det och isf hur?

Det svåraste att hantera är när det finns känslor med i bilden. Det krävs mycket mer arbete, av mig själv, av dig, när ångest, rädsla eller sorg finns och lurar runt knuten.

Men med facit på hand, så vet jag att det går! Det blir bara lite svårare att "lita på livet" igen ... men är man medveten om vad, hur och varför det som skett, skett är det mycket enklare att våga hoppa!

Så känn dig fri att våga, sjung med i sången "Jump, Van Halen" och känn ditt värde!

Med fridens liljor, jag far till Lidköping :)